tisdag 19 maj 2009

Depression...

ett så laddat ord för mig, inget jag nånsin känt innan, man kan ju bara rycka upp sig och bestämma sig för att man kommer över det.....men vad händer när man inte kommer ur det, när man inte längre känner igen sig själv, när världen bara känns blaha. Det tog mig lång tid att inse att jag faktiskt behövde hjälp med det här, och på nåt konstigt sätt var det skönt när läkaren satte ord på det jag känner..." Du har en kraftig depression"...Hamnade hos en jättebra läkare som verkligen lyssnade och som försäkrade mig om att det här ska vi fixa, så nu ska mediciner provas ut om ett par dagar, så hoppas jag verkligen att det bara kan bli bättre....

8 kommentarer:

sidsel sa...

men lille vennen ta vare på deg selv, kom hit å vila upp dej.
elsker deg koz

MissMian sa...

Heja dig! Bra att du sökt hjälp. Har själv varit där OCH fått hjälp!! Maila gärna om du vill mianspost@gmail.com

Awirahl sa...

Snälla gumman. Jag hoppas du vet att jag finns här för dig dag som natt. Vill du att jag ska ringa så gör jag det..

Kram Anna

Linnlinn sa...

Sänder dig en stor varm kram!!!

Vi är; sa...

Snälla rara, förstår väldigt väl din frustration över att ha hamnat där du är. Bra du har tagit hjälp det kommer att släppa för dig.

Sofi_79 sa...

Hoppas du mår bättre vännen. Men livet är inte lätt alltid... Kram på dig

Helén sa...

Oj, här känner jag igen mig!! Är själv sjukskriven för en depression och vet hur tungt det kan vara. Jag har haft tur och fått bra hjälp av både doktor, kurator och sjukgymnast. Börjar se en ljusning i alla fall! Jag är så glad att jag har min scrapbooking, den blir min ventil, där jag kan koppla av och bara vara!
Hör gärna av dig om du vill prata!

Teres sa...

Skickar peppande kramar till dej. Känner igen mej i det du skriver och vet hur svårt och hopplöst allt kan kännas. Hoppas att det snart vänder för dej och att livet ljusnar.